Post by CC on Jun 16, 2020 8:11:59 GMT
Epstein begick självmord. Skandiamannen sköt inte Olof Palme. Ryssarna sköt inte Olof Palme.
Det finns lite kontraintuitiv statistik som säger att om man har ett antal långoddsare så är den långoddsare som är mest trolig under givna omständigheter likväl vara den mest troliga lösningen. Antingen slår man upp det, anlitar sin tillförordnade statistiker eller räknar ut det själv. Det är detta kontraintuitiva som gör det möjligt för en lott av en miljon att vara vinstlott, exempelvis. Bayes, tror jag.
Jag vet inte om den andra utredningen kring Epstein landat än och det är intressant att få reda på vad den kan hittat utöver en anstalt med betydligt sämre statistik än den den själv presenterade, med dåligt skött teknisk utrustning och feta och omotiverade vakter, och en död fånge, som de flesta hade sett fram emot i svarandebåset.
Den tekniske experten roll är att avgöra, om bevisen tillåter det, dödsorsak och även om där finns en opinion och den är oinformerad och allt för villig att dra egna slutsatser som bäst passar dess vilja till underhållning, dra slutsats från tillgängliga omständigheter, som tillträde till cell, skador på kroppen, förhållanden i cellen. Kanske binda döden till en person, mördare eller självmördare.
Lyckades ingen få tillträde till cellen under tiden då Epstein fick sina skador så är den enda proffsiga slutsatsen att han dog som självmördare-suicid om man vill verka fin. Sättet att undersöka om någon varit där under tiden är att undersöka vilka och när som haft motiv, möjlighet och att knyta dem till platsen. Lyckas man inte med det så finns bara en slutsats kvar.
Och det är professionellt att dra slutsatsen vad än opinion och uppdragsgivare säger vore det bästa utfallet.
Samma sak med skandiamannen. Om man efter 30 års utredning INTE har material att peka ut honom som skyldig, utan som troligt skyldig så är det proffsiga att låta bli. Det är inte "jag känner med dig" eller "jag tror den och den är skyldig" som är de professionella orden. Det må gemene man säga i den mån han tycker det är intressant. Experter tar lön och föräntas leverera tydliga avslut.
Har man inte tillräckligt för att gå vidare i en riktning så stannar man där man är. Det kan vara tråkigt både för allmänhet och uppdragsgivare, samtidigt inte värre än att det är så man visar sin kompetens och integritet. Eller inte.
Så vad skall man göra med en eventuell sovjetisk mordkomplott mot Palme? Gräva ordentligt och gräver man ordentligt och allt man hittar är att det hade skulle kunnat varit praktiskt för Sovjet om Palme planerade att säga något ofördelaktigt om landet, att han fåtts att låta bli. Då kan det nästan vara. Då skulle det ha kunnat varit sovjet. Vi vet några saker, som att beslut om statschefsmord måste upp i Sovjets regering, att både svenskar och amerikaner hade rimliga inblickar i vad som skedde i sovjet, med lite olika teknik, att en sådan order sedna skulle iscensättas på något vis, och det är normalt inte ett enmansuppdrag och kanske inget man vill genomföra på kort varsel osv. Det är normalfotavtrycket av ett mord på topppersonlighet om ryssarna gjort det, och även om det är intressant med rotande i gamla mordhistorier är frågan, hur mycket av något sådant någon kan ha fångat. Att svenska regeringen eventuellt skulle reagerat på det genom att schabbla bort utredningen, om det fått för sig att Sovjet mördat Palme och att den informationen skulle stannat mellan 3 personer, exempelvis Sten Andersson, Hans Holmér och någon dåvarande partisekreterare, troligen inte Ingvar Carlsson. Om jag skulle skriva boken. För jag spekulerar fritt och den som tror det är bara jag och inte forna diplomater som klarar att göra det kanske är något naiv. Det finns säkert 8 olika sätt att slå hål på en sådan spekulation och 8 att berätta den underhållande för någon som vill tro på den.
Spekulerar gör man inte offentligt, inte som polis, militär, tekniker, utredare. Man kan göra det i stabsmötet, för att strukturera upp arbete och man kan göra det i sina memoirer för att få bilden av verkligheten att passa bättre med vad man tog sig för i karriären.