Post by contra on Aug 13, 2020 13:49:26 GMT
Joe Biden har utsett senatorn Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat.
Eftersom Joe Biden verkar ha en tilltagande demens (han fyller snart 78) är det ganska troligt att han vid en valvinst kommer att lämna posten redan under mandatperioden, och framförallt inte ställa upp för återval 2024. Valet av vicepresidentkandidat är därför viktigare än vanligt. Biden har för övrigt under flera månader stängt in sig i sin källare i Delaware och knappast visat sig offentligt. När han framträdde tillsammans med den nyutnämnda vicepresidentkandidaten skedde det i en avstängd idrottshall i hans hemstad Wilmington (som en gång på 1600-talet under namnet Fort Cristina var huvudstad i Nya Sverige).
Därmed dominerar öst- och västkusten åter helt den demokratiska kandidatlistan (Delaware respektive Kalifornien i år). Republikanernas Donald Trump från New York kompletteras i alla fall med Mike Pence från Indiana. År 2016 vann Hillary Clinton överlägset på öst- och västkusten, medan Trump tog hem segern i den geografiska mitten (Clinton hade representerat New York i senaten och hennes vicepresidentkandidat Tim Kaine hade representerat Virginia, bägge på östkusten).
Joe Biden vann primärvalen som en ”mittenkandidat” i motsats till rabiate vänsterextremister som Bernie Sanders och Elizabeth Warren. Kamala Harris svarar ganska väl mot Bidens ”mittenlinje”, det blev ingen seger för de rabiata vänsterextremister som försöker sänka det demokratiska partiet.
Kamala Harris omtalas i födelseattesten ha en jamaicansk far och en vit (Caucasian) mor, dock framställer Harris sig som halv indier efter sin mor. Just hennes etniska bakgrund tycks spela roll för valet av just henne till vicepresidentkandidat, liksom hennes kön. Ingen meritokrati eller kompetens som styrande. Utan en tanke på att vissa väljare skulle välja lista av mer eller mindre rasistiska skäl.
Hon kandiderade tidigare själv till presidentposten, men hennes låga opinionsstöd gjorde att hon drog sig tillbaka redan före det första primärvalet, hon hade då opinionsstöd från sju procent av demokraterna.
Hon hade rykte om sig att vara hård mot de kriminella under sin tid som åklagare i San Francisco. Hon lyckades öka andelen åtalade som fälldes i domstol från 50 procent till 76 procent. Det gällde särskilt marijuana-brott. Många vänsterliberaler drog fram hennes agerande i olika fall som argument mot henne, även om den normale läsaren av Veckans Contra snarare skulle ha tagit det som argument för henne. Själv har hon dock varit misstänkt för brott mot kampanjfinansieringslagarna och för att ha byggt sin tidiga politiska karriär på stöd från en politisk insider, sin dåvarande pojkvän.
Men hennes hårda tag mot brottsligheten svarar inte mot andra ställningstaganden.
Hon är för högre (mycket högre) skatter, omsättningsskatt på aktier och obligationer, dubblad minimilön, statligt monopol inom sjukvården (”Medicare for all”) och rätt till abort fram till födelseögonblicket (något som redan är infört i delstaten New York).
Eftersom Joe Biden verkar ha en tilltagande demens (han fyller snart 78) är det ganska troligt att han vid en valvinst kommer att lämna posten redan under mandatperioden, och framförallt inte ställa upp för återval 2024. Valet av vicepresidentkandidat är därför viktigare än vanligt. Biden har för övrigt under flera månader stängt in sig i sin källare i Delaware och knappast visat sig offentligt. När han framträdde tillsammans med den nyutnämnda vicepresidentkandidaten skedde det i en avstängd idrottshall i hans hemstad Wilmington (som en gång på 1600-talet under namnet Fort Cristina var huvudstad i Nya Sverige).
Därmed dominerar öst- och västkusten åter helt den demokratiska kandidatlistan (Delaware respektive Kalifornien i år). Republikanernas Donald Trump från New York kompletteras i alla fall med Mike Pence från Indiana. År 2016 vann Hillary Clinton överlägset på öst- och västkusten, medan Trump tog hem segern i den geografiska mitten (Clinton hade representerat New York i senaten och hennes vicepresidentkandidat Tim Kaine hade representerat Virginia, bägge på östkusten).
Joe Biden vann primärvalen som en ”mittenkandidat” i motsats till rabiate vänsterextremister som Bernie Sanders och Elizabeth Warren. Kamala Harris svarar ganska väl mot Bidens ”mittenlinje”, det blev ingen seger för de rabiata vänsterextremister som försöker sänka det demokratiska partiet.
Kamala Harris omtalas i födelseattesten ha en jamaicansk far och en vit (Caucasian) mor, dock framställer Harris sig som halv indier efter sin mor. Just hennes etniska bakgrund tycks spela roll för valet av just henne till vicepresidentkandidat, liksom hennes kön. Ingen meritokrati eller kompetens som styrande. Utan en tanke på att vissa väljare skulle välja lista av mer eller mindre rasistiska skäl.
Hon kandiderade tidigare själv till presidentposten, men hennes låga opinionsstöd gjorde att hon drog sig tillbaka redan före det första primärvalet, hon hade då opinionsstöd från sju procent av demokraterna.
Hon hade rykte om sig att vara hård mot de kriminella under sin tid som åklagare i San Francisco. Hon lyckades öka andelen åtalade som fälldes i domstol från 50 procent till 76 procent. Det gällde särskilt marijuana-brott. Många vänsterliberaler drog fram hennes agerande i olika fall som argument mot henne, även om den normale läsaren av Veckans Contra snarare skulle ha tagit det som argument för henne. Själv har hon dock varit misstänkt för brott mot kampanjfinansieringslagarna och för att ha byggt sin tidiga politiska karriär på stöd från en politisk insider, sin dåvarande pojkvän.
Men hennes hårda tag mot brottsligheten svarar inte mot andra ställningstaganden.
Hon är för högre (mycket högre) skatter, omsättningsskatt på aktier och obligationer, dubblad minimilön, statligt monopol inom sjukvården (”Medicare for all”) och rätt till abort fram till födelseögonblicket (något som redan är infört i delstaten New York).
