|
Post by fb on Aug 21, 2020 23:28:25 GMT
Det ondskefulla idealet i nationalsocialismen byggde på en etisk princip i den tyska filosofin.
|
|
|
Post by Gutta Perka on Aug 22, 2020 2:40:51 GMT
Reagerade lite.
I min uppfostran ingick att även att göra sin plikt.
Mot Gud, sina föräldrar/släkt barn, riktiga vänner, arbetsgivare/företag och i krig/oro som soldat för sitt land och som god patriot.
Dock var det inte tal om att plikten var allomfattande och gällde hela samhället samt ej heller i politiska sammanhang.
Dessutom skulle jag alltid uppträda apolitiskt och undvika diskutera politik med någon. (neutralitetsprincip) Politik var ens egen hemlighet.
Det där "plikt mot Gud" blir då lite intressant då bibeln på många ställen är altruistisk men vad jag fick lära att "inte vara så snäll att man framstår som dum och utnyttjas". I stället "arbetar Du ska Du ta betalt/ha lön".
Angående plikt. Jag sköter flera gravar där mina förfäder och anor ligger. En släkting frågade mig varför jag åkte så långt och skötte dessa så noga. Jag svarade "-det är min plikt". Släktingen reste sina ögonbryn och sa igen "din plikt?" Funderade senare på varför släktingen reste frågan. Kanske jag svarat fel - rätt svar är väl kanske "av respekt, tacksamhet och kärlek". Men är inte det en plikt? Jo för mig! "Plikt" uppfattas nog olika för olika människor. Tror ordet "plikt" idag för många uppfattas som "måste". För mig ett helt annat ord och innebörd!
Sedan hade Hitler fel. Vargen inte bara jagar, äter och fortplantar sig. Han skrev inte att vargen är ett inrotat flockdjur med en roll i flocken och därmed är en absolut kollektiv varelse. Flockar kan vara över 30 st. Onödiga i flocken jagas iväg eller avlivas. Typiskt för kollektivister.
|
|
|
Post by CC on Aug 22, 2020 6:30:18 GMT
Adolf Hitler är det där rödhåriga styvbarnet ingen vill kännas vid och är ett exempel vanliga onda människor brukar ta fram för att jämföra sig emot och glänsa. När man betänker att Oswald Spengler skrev på samma språk, några år tidigare, så vill man gärna ge Hitler en över örat, inte för idéerna utan för bristen på idéer.
(Vi får vi tillfälle försöka analysera vad det är som gör att vi fortfarande arbetar med samma saker 30 år senare, Filip. Även om jag graviterat mot att försöka förstå maskinerierna snarare än vad de är byggda för. Hitler var duktig på något, annars kommer man inte till makten i ett stort land, men han saknade bildning, tycks det mig).
Jag vet att du bryter Hitler mot din egen ideologi och varför inte, men när man talar om altruism, så bör man minnas hur Hermann Göring togs till fånga, i ett tåg, jag tror i Bajern, fyllt med leverpastej och champagne. Det var inte tysk vardag, för arierna, någonsin. Sven Hassel som jag läste någon bok av som ungdomssynd berättar om plundring av det bästa av det skänkta, när tyska armen fick stopp och brist på vintermaterial, vid invasionen av sovjet och hemmafronten skickade vad man hade. Altruism har en tendens att inte vara det folk säger, just därför att skillnaden för den bredvidstående mellan att någon säger sig göra sin plikt och säger vad andras plikt är, samt att han redan gjort sin inte är tillräckligt lätt att uppfatta från att verkligen göra sin plikt.
Personligen tycker jag "Hos de ursprungligaste levande varelserna sträcker sig självbevarelsedriften inte längre än till omsorgen om det egna jaget". Dels säger det att Hitler tagit till sig evolutionsläran i någon form, sedan att ordet "primitiv" hade kunnat gjort sig i översättningen, lika väl som "ursprunglig" och att det kanske stinger en objektivist mer än andra, även om jag inte ser en lögn i uttalandet. Människor tycks vara kapabla till lite mer än sjögurkor enligt Hitler, innan pension i alla fall och jag tror han har rätt. Just nu lever jag i ett samhälle där enbart de minst indoktrinerade talar om plikt, automaterna talar om rättigheter. Exempelvis en försvarsmakt som talar om att det accepterar alla kön, religioner och åsiktsriktningar, istället för plikten och glädjen att försvara sitt land, just därför att vi inte längre tror på plikter. Samma sak med stolthet, kärlek, skam. Livet uppfattas som en personlig blåtågetresa, andra som kroppsöppningar. Jag hade och har en bekant från hemvärnet som störde kompanichefens motivationssamtal och fråga "vad vill ni ha ut av hemvärnet?" där han var den tredje tillfrågade. De första hade börjat lite famlande med mera mat mera kurser, mer pengar och han sa "jag vill försvara Sverige". Han stod också utan att klaga större delen av en natt på post, när en annan kompanichef hade glömt honom på post i minus 12 och jag såg honom med någon form av kräksjuka på övning. (ja man kan ha en andra tanke om det var bra oh jag styrde om honom med, ibland, till att göra bättre, men det är en annan fråga). Jag har också blivit glömd på post, men klagade, men har varit rätt frisk genom åren. Kvalificerar det honom i mina ögon som en bättre människa än genomsnittet? Ja. Och den ryggraden har också gjort att han tagit sig genom händelser i livets lotteri andra bryter ihop under. För det är i högsta grad en god egenskap att ha tågan att ta sig igenom motgångar, att göra sin del av kontraktet efter att man fått betalning, att lämna tillbaka pengar och den fina hatten om arbetet man enligt kontraktet skall utföra inte är gott. Men det är två skilda frågor. "Skall jag utföra mina kontrakt?", "vilka kontrakt skall jag ta på mig?". Jordan B Peterson har, precis som jag, studerat ämnet ondska, hur den arbetar och Hitler var inte någon altruist till att börja med, han styrdes av en påtaglig illvilja, han kan till och med varit rätt pragmatisk i sina metodval och kommit till sina uppfattningar genom vad som gick hem, till del. www.youtube.com/watch?v=jMqQBLZwRIEFörhållandet till plikt är intressant. Är man dum, elakartad och pervers så kan plikten vara ett gott stöd att göra bättre än det som kommer naturligt, om inte uppdragsgivaren är dum, elakartad och pervers och det blir som vanligt igen. Hej regeringen och Putin för den delen. Men att inte göra sin plikt? Finns det som ideal? Skall man förkasta plikt? Eller skall man göra sin plikt just för att man föraktar och förkastar pliktmedvetenhet? En tokmattsfråga. En plikt är definitionsmässigt något man SKALL utföra. Finns det en direkt plikt att döda judar ens i nazismen? Nja, det gör det nog, givet judarnas makt över arierna, ariernas plikt till överlevnad och göra allt det som krävs för rasens överlevnad, vilka verktyg nazismen tillåter sig. Beror det på pliktkänsla och pflichterfüllung, ordet Hitler berömmer sitt språk för? Om du skjuter något hur stor del är revolverns och hur stor del är din? Bör ni dela cell? Pliktkänsla som värde är nog en primitiv. Bör något göras så bör det göras är en neutral. En plikt är något vi skall eller bör göra. Definitionen har vi alltid med oss. . Det finns inga alternativ. Det bär normala människor emot, till och med liberaler och utpensionerade att säga, "jag gör det inte för det är en plikt". Någonstans i häradet av nonsens eller mänskligt moralisk kollaps. Så vill vi ha en grund att pruta så måste vi se till varifrån plikten kommer, vari den består. Anser man att det är en plikt, något man skall, att döda judar är det inget långt resonemang i nazismen, men vi bör minnas att det är inte långt ifrån evolutionsläran heller (uppenbart av citatet) eller från en värdering av egna livet som mer värt än andras, vilket syns på abortstatistiken, eller mängden dödade och grillade känguruer, för dem som inte annat mänskligt liv är mer värt än känguruers.
|
|
|
Post by CC on Aug 22, 2020 7:18:52 GMT
Martin Luther var en hedersman och absolut en av våra rötter, att hålla tider, löften, kontrakt och arbeta på även dagar när man skulle velat ligga i sängen leder till oöverträffat välstånd. Och jag behöver inte fösvara hans syn på judarna. De bör anta kristendomen så snart som möjligt, därför att annars är de förlorade. Lyssnar man på Ben Shapiro, exempelvis, som jag gör ofta, så kan man enkelt förstå varför man kan bli frustrerad på dem, när man träffar på dem, försöker tala reson med dem och de har bättre motargument, eller motargument, eller ursäkter. Men man får lov att komma ihåg att judarna existerar efter otaliga försökt till utrotning som ras, kultur och och religion, för att de är envetna, kapabla och håller fast vid sin identitet och sina uppfattningar. Samt att Gud håller sin hand över dem. Men vi skall inte glömma att deras fortsatta närvaro har skett till priset av förluster. Många judar har blivit kulturellt utplånade, gått upp i andra religioner, som Adam Klavan, som valde rätt eller blivit dödade, exempelvis jagade till ett torn i York och tornet satt eld på och jag tror 200 försvann där. www.youtube.com/watch?v=hMvcRsSRegoLustigt nog så finns en östtysk film om Martin Luther, som är förhållandevis inte dålig, med tanke på källan, men kritiserar att han inte ställde sig på böndernas sida när de gjorde uppror, med vad de trodde stöd i reformationstankar. Men uppror och dödande är inte riktigt i korten, det är inte vad Luther arbetade med och att han skulle ställt sig bakom utrensningar är en feltolkning av honom. Att judar som ofta klarar att argumentera minst lika pepprigt och effektivt som han, frustrerade honom är rätt givet. Men det är oärligt att säga att han inte var hård i språket "mustig" om man vill vara eufemistisk eller att moderna människor i väst är mesproppar som inte klarar det. Det är ett andra ämne. Om vi inte sätter värde på vad vi fått genom kristendomen, så lär vi sakna det när det är borta, bilarna brinner på parkeringen, de tar pengarna men inte levererar som lovat och tillråga på allt, vid livet slut man blir brun och knaprig för DEN man förkastat och dem man förföljde.
|
|
|
Post by fb on Aug 23, 2020 3:32:33 GMT
Vad gäller Sven Hassel (alias Børge Willy Redsted Pedersen), så läste jag way back några böcker av honom. Minns t.ex. att han omnämnde en tysk soldat som i kylan snöt näsan så att den hamnade i näsduken, varefter han förgäves försökte placera näsan tillbaka i ansiktet.
---
Pliktetiken är omöjlig att leva i enlighet med, helt och hållet konsekvent. Ingen människa klarar av det. Och det är inte heller målet med den. Målet är att individer ska misslyckas och därför känna ångest och skam. De ska sedan gå genom livet med böjda huvuden och känna av skamkänslorna, vilket är det som politiker som t.ex. Hitler och Löven kan casha in på.
|
|
|
Post by CC on Aug 23, 2020 6:03:08 GMT
Jag funderade vidare på det där att kontrakt bör vara döda men lever. Hur vi läser en gammal överenskommelse en bra dag, mot hur vi läser den en dålig skiljer. Finns det någon skillnad mellan plikter och kontrakt? Som till vårt land. Löfven säger ju att det inte är hans land när något inte passar honom andra att det inte alls är deras land. Om jag tagit på mig en plikt att försvara det, skall jag försvara det åt dem? Frågan dök inte upp för några år sedan.
Det bästa man kan göra med sina kontrakt är att stå för dem och skriva in i klausulerna hur man bryter dem snyggt och vilka omständigheter som bryter kontraktets giltighet.
Det finns några intressanta plikter. Som den att betala skatt, som man dras in i minderårig. (För att slippa Hitler som exempel, ett tag, om inte annat). Har man levat länge och är van vid att den gick till en sjukhusorganisation så kan man mycket väl vara införstådd med skatten, men vad händer när man får klart att pengarna går till HBT-propaganda, vindparker, ett bussbolag utan insyn, västtrafik, och transvestiter och teatergrupper på vänsterkanten? Är det samma plikt att betala då som då man trodde att pengarna gick till att hålla en sjukvårdsberedskap eller har något hänt med kontraktet?
Tyskarna har ett annat ord som väger upp plichterfullung och det är kadavergehorschamkeit, kadaverdisciplin. Bara ordet gör att man får sådana där lustkrypningar för att det är så vackert. Och det är när någon följer order utan minsta tanke. Något som man som chef, efter ett tag av lustkrypningar, lär sig att det är bland det värsta som finns. Det är rätt hemskt när ett helt förband eller ett land litar på 1 eller ett fåtal hjärnor för idéer och planering.
Om man, som för det mesta lydig medborgare och soldat lär sig att inte ifrågasätta utan ständigt tar sina regleringar, lyssnar på sina expetter och all fosskning man kan hitta i aftonbladet så kommer landet att förvandlas till ett träsk av förfall. Som nu.
Så långt är jag nog med. Plikt är ett värde som inte kan stå ensamt, utan att man tar ett personligt ansvar för etiken och följderna av det man levererar i plikten. Något som rättegångarna i Nurnberg visar, att en kalkyl som kändes rätt vid tillfället kan visa sig vara påtagligt fel några år senare. Svineriet eskalerade under störredelen av trettiotalet, och en lustig fråga jag fick i huvudet är hur långt från 1933 de anklagade hade arbetat sig till de straff de fick. Hade rättegången varit 1944 så hade de flesta nog suttit där och dömts på samma sätt, men 1942? Ryssarna hade nog inte haft något emot att hänga de flesta redan på vad de ackumulerat, men västdomarna hade nog backat från många av domarna. Det säger nog en del om vikten att kalkylera om sina plikter. Visst är det så att någon lägger på plikten, någon tar den på sig och fortsätter leverera enligt den fram till en stund när han inte längre kan eller vill.
Sedan fick jag en intressant idé från Andrew Klavan, nämligen; ingen handlar helt osjälviskt. Det är inte så vi är byggda och då är frågan snareare "vad är det han gör egentligen..." snarare än påståendet "altruism är ett ont". Där finns alltid en kalkyl. Egentligen förklarar det en hel del mer, dels hur det kommer sig att vi kan fortsätta betala skatt för sådant som är orätt, dels en hel del av pratet om ansvar och rätt (som exempelvis folkpartister inte har en aning om någondera men än väl känner sig tvungna att tala om till mig var de står och jag borde stå, så vad är det de försöker göra egentligen...), det är ordkamouflage för plundring, mycket oftare än det är en diskussion om moral.
|
|
|
Post by Gutta Perka on Aug 23, 2020 12:43:36 GMT
Orkade inte allt! Dock! Av ovanstående framgår att CC är missnöjd samt att han är en "vän av ordning", CC:s ordning.
|
|
|
Post by fb on Aug 25, 2020 21:49:28 GMT
Med "plik" i Luthers och än mer i Kants mening, så handlar det inte om en överenskommelse utan om ett allmänt direktiv som man bara ska följa och underkasta sig oavsett sammanhang. Ett kontrakt -- om vi pratar om staters överenskommelser med varandra och liknande -- är däremot just en överenskommelse, som därför bygger på fötutsättningar som fanns i det sammanhanget då kontraktet slöts.
|
|
|
Post by Gutta Perka on Aug 25, 2020 23:32:30 GMT
Full värnplikt liknande den i Israel hade varit en bra start i Sverige om vi nu inte ska vara så teoretiska.
Nysvenskarna kan få bli kockar i trossen. Pizza o Kebab i.st.f. kulsprutevälling. Och så ska vi tvinga dom göra alla goda grisrätter.
|
|
|
Post by CC on Aug 26, 2020 4:59:35 GMT
Jag tror jag fattar.
Hitlers pliktetik.
Är den " du skall göra detta för det är en plikt"? I så fall förstår jag dig. Cirkelresonemang, som ingen människa bör ta till sig.
Men bakom den ligger väl ändå en etik att där finns en källa till plikten, från högre värden, som omtolkade till handling leder till följ MINA order för jag arbetar för det HÖGRE VÄRDET? Underförstått och förrädiskt, för det kan hända att min bild av att jag räddar små föräldralösa sälkubb genom att invadera ukraina inte är exakt Hitlers av högre värden.
Skulle inte du säga att det är ett ont att ge upp egen tankeförmåga och moralisk förmåga för att lyda blint? Det går att träna högerom, vänsterom till dess man kan planera helgen medan man gör det.
Den sammanfaller tyvärr rätt bra med överlevnadsetik under diktaturer. Man kommer genom dagen genom att inte fundera allt för mycket. Det drabbade pressen i Irak under Saddam, det drabbade tyskarna, att priset för att stanna och tänka till var för högt i korta loppet.
Och nu när jag tänker på det: Etik kan vara bättre och sämre och man är tvungen att stå till svars för sin överlevnadsetik, att man släpper alla andra värden för egen överlevnad i stunden, när det visar sig att efter den stunden kommer en annan stund och en bokning inför domstol i Nurnberg med brytning mot en annan etik.
Nu gömmer sig olika högre värden bakom Hitlers, det rödhåriga styvbarnets etik och Kants, naturligt var att båda uttryckte sig på tyska och i ett tyskt idérum, men det är skillnad på om det handlar om Guds vilja som högsta värde, eller Rasens intressen. Exempelvis att Gud klarar att bokstavera ut sin etik och sin vilja, medan Rasens intressen tycktes uttryckas av Hitler. För om det handlar om den egna överlevnaden och bekvämligheten i en diktatur så låter man så som den låter.
|
|
|
Post by fb on Aug 29, 2020 0:19:16 GMT
Kants pliktetik utmynnade i det som han kallade det "kategoriska imperativet". Och visst var Gud garanten för att detta imperativ fanns och skulle lydas. Men... pliktetiken i Kants system handlade ändå inte om att få människor att uppnå ett "högre syfte". Målet var betydligt lägre. Det yttersta syftet var bara att få människor att skamset böja på sina huvuden.
|
|
|
Post by CC on Aug 29, 2020 16:32:53 GMT
Du lär vinna på W/O när det handlar om Kant. Jag slog upp det kategoriska imperativet och tycker det är snarlikt den gyllene regeln, men uttryckt som om man hade en demonbesatt rik äldre släkting som man hoppades ärva och inte ville citera Jesus inför, av den anledningen.
Om skam är en känsla av att man misslyckats att följa en norm man ansluter till, så är det knappast något jag tror Kant ville se alla göra, för han ville knappast se alla misslyckas med att följa normer. Men även om vi hoppar det, så är skam-heder-stolthet tydligare i samhällen där individen är hårdare inlemmad. Det ideala samhället är i mitt tycke inte ett där vi var och en är bara handelsmän i kroppsöppningar, åsikter, sanning, arbetstimmar utan ett där vi är inlemmade i sammanhang av familj, släkt, samhälle, nation, helst inte stam, för fler än en stam på samma landområde leder till krig. Underhållning och inkomstkälla för en del men inte så många eller bra att det är ett tillstånd sunda människor kan sträva för. Och skam-heder-stolthet var mer utpräglat förr, så man kände av etikbrott tydligare. Och det här är för mig helt neutralt. Ja bra att kunna känna skam och stolthet, man är en mer komplett människa med en hel palett, men den viktiga frågan tycks bli VILKEN etik? VAD över stolt? VAD över skämmas?
Och jag måste älta det. Om jag lånar pengar så häftar jag i skuld. Jag tänker INTE skämmas om jag betalar tillbaka. Jag är inte amorteringsnazist med det.
|
|
|
Post by fb on Aug 29, 2020 22:01:01 GMT
Hur man ska "tolka" Kant är en evig stridsfråga även bland de lärde. Men ett sätt att tolka Kant är att ta det han skriver på allvar:
”Att bevara sitt liv är däremot en plikt, och dessutom har alla envar en omedelbar böjelse för detta. Men för den skull har den ofta ängsliga omsorg som de flesta människor visar detta inget eget inre värde, och motsvarande maxim ingen moralisk halt. De bevarar visserligen sina liv pliktenligt, men inte av plikt. Om däremot motgångar och hopplösa bekymmer helt har förtagit smaken för livet; om den olycklige, stark i själen och mer upprörd över sitt öde än modfälld och nedslagen, önskar sig döden och ändå bevarar sitt liv utan att älska det – inte av böjelse eller fruktan, utan av plikt – då har hans maxim en moralisk halt.”
En person som troget vill följa detta pliktkrav, men som ändå inte klarar av att göra det utan att till viss del tycka om sig själv och det egna livet; den personens strävande har då enligt Kants påstående "inget eget inre värde" och hur mycket personen än anstränger sig så har hens agerande "ingen moralisk halt". Jag kan inte tolka detta på ett för Kant fördelaktigt sätt. Dvs., jag som älskar mitt eget liv, och som gör det med stolthet; jag kan inte se någonting förnuftigt eller ädelt i Kants pliktetik.
|
|
|
Post by CC on Aug 30, 2020 6:24:19 GMT
Jag fick ett fall av ateism att hantera häromkvartalet, med förslag att jag kanske skulle peka på Kants filosofi. Jag sa det uppenbara, att jag tillhör en tradition där de första medlemmarna stod under korset och sedan mötte frälsaren några dagar därefter och kedjan av vidarberättande som aldrig brutits, skildringen av händelsen aldrig ändrats, vi vet namnen på vittnena och ett par namn, på dem de berättade vidare för och vi har de nedtecknade vittnesmålen, vad skall jag med Kant?
Så att om du håller dig till Kant så får jag lov att lämna W/O. Bara blanda inte honom, Hitler och Luther för hårt för då blir det ärtsoppa. Alternativt så kan vi mäta mängden av rationalisering mellan de tre resp etiker till dess man står och med våld tar ifrån ukrainarna deras land. Om pliktetiken är det onda, så var det bara slumpen som gjorde att det blev tredje gången gillt.
|
|
|
Post by CC on Aug 30, 2020 6:52:26 GMT
Altruism är inte exakt samma ord på engelska. Här skulle vi nog använda "osjälviskhet" en del av gångerna engelskspråkiga, till och migrantpopulationen, skulle använda ordet. Och svenskt tankerum har varit närmare tyskt än engelskt länge, exempelvis 1500-1940. Min uppfattning så förvänta inte att jag snabbt skall hitta någon fosskare som håller med.
Så tillbaka till min uppfattning om plikt. Jag har skrivit på ett antal kontrakt där mitt liv och min lycka inte alla gånger varit särdeles mycket värda. Det förväntades att jag skulle leda små styrkor genom farliga situationer och vara den som pekade vart vi skulle gå härnäst, och det är något som prickskyttar tycker är hjälpsamt när de vill vara ekonomiska med ammunition. Jag fick tillfälle att frysa, svettas, bära tungt, skada mig, inklusive ärr och sjukbesök och vid flera tillfällen utsättas för nedsättande behandling för vad jag gjorde och för att det inte skulle bli för synligt att mitt befäl var inkompetent.
Jag kunde haft det bättre än så gånger fem men även om jag inte alls var motiverad många gånger så lyckades jag motivera mig tillräckligt många gånger. På övning sköt jag vid ett tillfälle en fånge och skulle göra det igen under de omständigheter som var. Jag fick en uppsträckning om värden pga det, och försvarade mig inte, för jag var inte där för att försvara MIG.
Senaste rekryteringsreklamen jag såg skrev försvaret att det tog emot alla, oavsett sexuell läggning, religions, politik, vilja att förråda fosterlandet, blablabla bara ingeting om vad försvaret var till för. Så såg det inte ut där jag var. Vi hade normalt inga läggningar eller åsikter utan gjorde vad vi skulle så länge vi kunde så bra som vi klarade.
Den som har problem med det slaget osjälviskhet tackar också nej till polis, ambulans, försvar. Ja man kan kontraktera dem och ersätta dem , men vid något tillfälle måste polisen hoppa i kallt vatten och dra upp någon som kanske till och med redan är död. Och den dag det är något ont så har vi ett samhälle som det vi har idag eller värre med handgranater och ständiga våldtäkter, hot, misshandel, bränder.
Och eftersom ingen kan vara helt osjälvisk så tycker jag man skall vara tacksam att en mässingsbit med tygband, ett pengapris för risk för livet, klarar att motivera människor.
Problemet är när man får något förelagt som inte är rätt att klara av att skilja ut det från strömmen av triviala och rätta order.
|
|