Sol och vår år 2000+

De flesta av oss har synen som primärt sensoriskt system. Vi påverkas mer av bilder än av en text och tror att bilden på något vis är mer sann än texten.

Vi går att manipulera med bilder och det håller på att bli en vetenskap från att ha varit en konst. Tanten gick att manipulera med en bild på en söt ny man med bygghjälm och dumper bakom.

Idag ovanpå all fingerad empati, all inkompetens i rapporteringen är det en tant som berättar om sin "Alfred", som bestod av några bilder, en identitet tagen från linkedin och 6-siffriga lån hon tog för att finansiera hans olika besvär. Någno tusenlapp för resan, till lönen kommer in, någon till holländska passmyndigheten att muta den, lägenhet i kairo medan det hela klarar upp sig.

För något år sedan var det en heterosexuell bedragare som spelade på homofiler med olika slags historier om möjlig kärlek.

Samma historia. Besvikelse, lån, ingen skam, okritisk rapportering, medkännande åklagare och polis som verkligen avser att sätta sig ned med en kopp kaffe, kanelbulle och fundera om där kan finnas något fel i det hela.

Empati är ju något som sparar in mycket arbete och helt kan ersätta ett fungerande samhälle, människor som är moraliskt kapabla att ta anvar för sitt eget handlande och ett fungerande rättsväsen.

Med så mycket sponsrad kärlek så skulle inte svenskar vara så hänsynslösa och så lättlurade, om det inte var så att den officiella historien, där med, var en lögn. Finnar kanhända lever och dör mer ensamma, men vi är i topp och vi är också i topp med okritiskt tänkande. "Kvinnor kan" och "att vara gay är också kärlek" och allt är "bra och fint" avslutat med "jag känner ingen skam" från tanten som, kan hända var mannens fel men statistiskt hennes, lämnade sitt förhållane efter 30 år och satte sig själv i låneskuld ör någonstans över 100.000 kronor så att tårarna väller upp i ögonen när hon tänker på hur synd det är om henne, allt hon ville ha var att få hem en gruvingenjör som snabb ersättning.

Våra seder och bruk är inte ikapp jetmotorn ens. De är absolut inte ikapp sms-et. Det går att förfölja unga långt in i deras hem, det går att utnyttja tottiga tanter från utom jurisdiktionen, för att kvinnor kan, poliser är empatiska nuförtiden, för det sparar arbete och vårt samhälle förfaller medan vi skickar bilder på efterrätten och toabesöket. Dvs mer ni en jag. Jag har vevtelefon. Ungefär.

Vi kommer inte att tala om grundproblemen i år heller. Det är att vi lever i för stora sammanhang för att det skall vara rimliigt att någon skall bry sig om personerna i det, och i lögnen att vi bryr oss om varandra alla i hela universum. Bysamhället kan ha varit för trångt men det gick inte att ha fel färg på mössan ens utan att alla var berörda äkta och utan photoshop och emojis. En avvägning med stöd i sunt förnuft skulle vara en bra sak. Under tiden så väntar vi in Biancas första rejäla krasch och fler som hittar sin käraste och bästaste vänner bland de två mlijarderna människor med uppkoppling eller nästa år bland de otaliga bottarna som kommer att kunna svara minst lika bra som den genomsnittlige nigerianen på kärleksinviter.