Post by CC on Mar 13, 2022 7:14:19 GMT
och vi använder dem när vi blir arga. Unga heroinstinna antifacister, skriver "facism" när de blir arga.
Vi kallar våra jejejingar "fascister" när vi blir arga men gick ut skolan för så länge sedan att vi fortfarande kan stava.
Och är vi riktigt arga så kommer "nazist" med. I strömmen av ord.
Sanningen tycks vara att det inte går att ideologisera mer än några procent av befolkningen, några till är psykopater och väldigt många har fullt upp med att segla i den riktning vinden blåser och skällsorden har vi inte tid att byta. Inte om vi är, exempelvis, 75 år. Då har vi inte tid att byta.
Ideologin för de flesta är socialliberalism, i betydelsen "ängsligt försök att hålla sig acceptabel och inte bli den som blir skjuten vid plötsliga samhällssvängninar". Den är förkastllig, men på samma sätt som viljan att överleva i en värld man inte behärskar leder till förkastliga moraliska val när maten inte längre kommer på bordet i den takt man vill.
De som sticker ut i någon riktning är hotande. För religiös, för mycket ideolog. De är självklart hot. Samtidigt är det givet att den andra kategorin är de som går fram och hjälper vid en olycka och vilken kategori som orsakar dem och sedan smyger. För att tillbaka när skällsorden vi fortfarande använder uppkom, var det extremister som skapade situationerna och mängder av ryggradslösa och desorienterade som följde dem, under hot, spott, spe, allt som fick dem att falla in i det nya ledet.
Redde ut det hela gjorde andra extremister. Nationalister som fortsatte kämpa efter att de statistiskt sett borde gett upp, kristna, demokrater och nationalister som stod emot och den stora mittfåran som föll in i ledet, som inte rubbade sig speciellt mycket där.
Låt säga att de här individerna i mittfåran är den typ man måste umgås med var dag och samtidigt veta att de skulle sälja dig 2 år in i nästa vindkantring, och sin mor 3 år in och låta sin avkomma vara ungnazist, liberal eller kommunist beroende på hur vinden blåste vilken dag som helst. Likväl, om man har egna värden, så måste de skyddas och när man fått den bilden klar för sig så vet man att skällsorden från 80 och 100 år sedan inte betyder så mycket mer än "jag vet inte var jag skall stå" eller "jag är upprörd nu". För de betyder ingenting för den som inte är ideologiskt sinnad. JBP uppfattar oss som fiender, och vi är inte alla vänner, vi är bara en typ som hindrar havet att flyta ut utan gränser, och några av oss kanske piskar det i vissa riktningar medan andra av oss står på andra sidan.
Samma ämne nytt infall;
Jag har precis lyssnat på intervjuer i Putinfilen. De är 3 år gamla och listan på dem som intervjuas består till hälften av menedare och brottslingar från amerikansk inrikespolitik (vad var det? Klapper Brennan, och två av Bidens ministrar, som av en händelse dykt upp i ukraina), som berättar om Putins psykologi. Bra. Jag lyssnar på en hel del sådant därför att det är ingen idé att vara en lögnare om man ljuger hela tiden. Man är tvungen att hålla det troligt, annars blir man aldrig journalissa eller generaldirektör för FBI eller CIA eller för den delen rysk säkerhetstjänst eller rysk president. Kat övr uppgift är alltså att känna igen dem och sedan filtrera materialet efter förmåga.
det är intressant att se de här människorna i aktion, ffa deras underhuggare som till stor del är socialliberaler när de börjar skruva på sig för att det känns som om d eeventuellt sidat med förlorande sidan.
Som sagt är vi inte vänner med nödvändighet men samtidigt är det intressant att se dem vända på en situation utan att kunna tolka sina egna insatser ens, eftersom de måste tolka dem i ljuset av vad andra kommer att tycka och tro om dem. Lycka till med den om två val Brennan Blinken och Nuland.