Nästa Kristersson-Ed kan bli statsminister

Nomenklaturfråga? Jag räknar med att M utgör en påtaglig risk att bli nästa parti som saboterar en borgerlig regering.

Alla partier är infärgade med stor stat, hög skatt, regleringsvänlighet, och det är något som liberaler låtit inympa. Det är rätt givet att ju mer pengar och rättigheter man tar från en människa desto mindre makt har den kvar över sig själv. Något mindre synligt är den svarta hål effekt staten har på företagande och media när den är det allt kretsar om. Men det om att sälja sin själ som liberal.

Västlig konservatism kämpar emot den ändringen men har inget genetiskt motstånd mot den socialistiska maktkoncentrationen till staten.

De naturliga stoppen kommer från andra håll. Som uppgörelsen mellan adel och kung, magna charta.

Eftersom das kapital är senare så är det knappast rätt att säga att konservatism är socialism. Vi är här före och vi är här efter socialismen. Under förutsättning att man håller i minnet att vi kanske inte är så bra på att bestämma lägsta skattesatsen. Men eftersom vi inte är lika lätta att köpa så är det vi som vrider visarna tillbaka till där de skall stå, de få gånger det har skett.

Så vi ser en uppsättning institutioner varav familjen, kristendomen, nationen är fundamentalt mot socialismen och oförståeliga för liberalismen och vi kan hamna på minst lika många positioner som dem, pga att konservationen inte ger mycket innehåll. Innehållet är de institutioner vi tror på och vill behålla. Med följd att Bismarcks konservatism är distinkt från Burkes.

M har varit en liberalkonservativ allians av ungefär de värden som lyfte sverige från 1800 till 1960. Jag önskar Dobo var här istället för bobo för då hade jag fått upp- eller påbackning i detaljerna här.

Men M är det inte mera. Det är i ledarskapskris därför att psykopater inte är bra för tillväxten av ledarkandidater. De söker sig till friskare bete och lämnar jorden med små svaga knoppar spirande som Batra och Ed-Kristersson.

Har man tagit sina första stapplande ideologiska steg med Gösta Bohman som partiledare så är SDs försök att ta SAP röster genom att ta i deras frågor med ungefär deras verktyg lika osmakliga som Reinfeldts. Vill man ändra på det så måste man gå på med visioner och alternativ ideologi.

Så konservativt block. Vänj er vid termen som enda alternativ till socialismen i Sverige. Det kanske inte utmanar över hela den socialistiska fronten, men när det handlar om frågan om vi skall bli en samling krigande stammar eller inte så är det det tydligt bättre alternativet. Nyamko är inte mindre svensk än jag för att hon kommer från Kenya, även om det SJÄLVKLART är en lång vandring att rota upp och sedan rota ned i ett nytt land. Hon är mindre svensk för att hon tillhör en klass som globaliserat, för att hon regelmässigt fördömer vanliga svenskar och för att hon bidrar med inkompetens, dålig ideologi till att bryta upp landet. Att hon sedan inte klarat att slå ned rötterna här är synnerligen vanligt. Man kommer en bit om man har viljan, ungefär som de svenska invandrarna till USA när de blev amerikaner, men det är andra och tredje generationen som är fullt funktionella som amerikaner.

SDs ideologiska sök och definition ligger Mattias Karlsson bakom och misstänker jag greve Wachtmeister en hand med och det är en rätt sen skapelse, även om socialkonservativ inte varit mitt första val för ideologisk landning.  Innan dess fanns ingen kärna. De jag träffat är inte nazister även om jag skolat om någon i hur man uttycker sig. En tidig mediaträning var rätt hjälpsam. Petzäll som överdosade senare  var en begåvad kandidat, som spelade bort det. Socialkonservativ är inte samma som socialdemokratisk. Det hjälper för att få lite spännvidd på en konservativ allians mellan M, på väg ur mörkret, KDs värdekonservatism.