Post by fb on May 18, 2020 22:04:03 GMT
Lobbyism är inte ett särskilt svenskt problem. Problemet finns i alla demokratiska stater. Det finns även i överstatliga organ som t.ex. EU och FN. Problemet har uppkommit som en konsekvens av våldfärdsstatens identitet.
Våldfärdsstaten utövar övervåld mot medborgarna i form av onödiga regleringar, offentliga stölder (även kallat skatter) och orimliga avgifter. Ju mer våldfärdsstaten växer till sig, ju mer av det godtyckliga våldet hamnar i olika diffusa gråzoner som är svåra för allmänheten att överblicka. Det är till dessa områden lobbyisternas intresse drar sig, som flugor till en gödselhög. Och det är främst stora och äldre privatföretag, samt stora ideella föreningar och intresseorganisationer som bedriver lobbyism.
Lobbyisterna arbetar med att uppvakta politiker och andra beslutsfattare inom byråkratiska hierarkier. De förför dem med smicker, vänskapsumgänge och gåvor. Och det är sällan att oskicket i medier kallas för mutor eller bedrägerier.
Lobbyorganisationerna där de största elefanterna finns, har flera spindelliknande känslospröt och bläckfiskliknande beröringstentakler varmed de registrerar mjukheter och hårdheter. De snärjer mästerligt in de mjuka personerna i vänskapsränkorna och smider långsiktiga planer för att pumpa fram från politikernas budgetar en hel del stöldfinansierade bidrag och konkurrensbegränsande förordningar, regleringar, förbud, påbud och snåriga lagar.
Där är vi nu och där har vi varit länge. Det ska bara en pytteliten medialt synlig personövergång mellan två stolar, från lobbyist till politiker (eller tvärtom, vilket är vanligare men uppmärksammas mindre) för att oskicket tillfälligt ska belysas och diskuteras. Och då kan precis allting diskuteras, förutom en enda sak. Nämligen orsaken. Den yttersta orsaken till lobbyismens existens. Den omnämns aldrig i media och debatteras aldrig någonsin. Om grundorsaken till lobbyismens existens råder det enbart tystnad.
Grundorsaken är och förblir våldfärdsstatens existens. Så länge vålfärdsstaten existerar så är lobbyism ett av många olika slags problem som godtyckesvansinnet för offentlig användning av hot- och våld för med sig.
Så, det enda sätt som lobbyismen kan bekämpas på, på riktigt, fokuserar ingen på.
Lösningen är självklart att avskaffa våldfärdsstaten och införa en minimal rättsstat av nattväktarstatsmodell. Lösningen är kapitalism med ohejdad marknadsekonomi. I ett sådant system råder konsumentmakten. De producenter som inte kan eller vill erbjuda kvalitet till intressanta priser går under. Ingen lobbyism i världen kan då rädda dem. För rättvisa marknadsvillkor -- där du och jag som enskilda individer är de viktigaste aktörerna -- tolererar inte den lobbyistiska belastningen. En lobbyist har ingenting alls att tillföra en fri marknad. Lobbyister kan enbart tjäna en hacka på att umgås med korrumperade politiker och byråkrater. De kan inte överleva som lobbyister i kontakt med hederliga aktörer som är fria att söka sin egen lycka på sin egen bekostnad.
