Post by CC on Aug 20, 2022 6:54:22 GMT
Eliasson, känd för sexresor och inkompetenta chefsskap, fast han är SAP så det inte gör något, är ateist eller satanist eller något. Stor överraskning.
I likhet med den onde skånske dvärgen Morty Johansson. Vilket inte ifrågasätts av broderskaparna, eller vad de nu kallar sig.
En sak de missar är att hädelse mot Helige Ande inte är att bara tala illa om honom. Det krävs en hel del mer än så. Ja det är en styggelse inför Gud med de här nunorna vid liv och i media, men det är inte det värsta.
Igår läste jag en artikel om att nationer som vänder sig mot Gud, om man tittar på det historisk, brukar hemsökas och att om vi tittar runt i vår närhet så kanske det är dags att fundera över vad vi gjort för fel och ändra det snarast möjligt. Andra åter tror att det är för sent, ändens tider och så vidare.
Är man något sävligare till naturen, så säger man att "ja, Jan Eliasson, visa gärna det plytet några fler gånger med jag-kommer-undan-med-det-minen". För den tränade frenologen är det knappast så att du kommer undan med det ALLS. För Gud Fader knappast heller.
Men den synd som är till döds, det är den där man taget emot helige ande, vet vad som är rätt och sedan gör det man vill istället. Det är värre än att vara ett av de kreatur som aldrig visste vad rätt var och alltid tackat nej där de stött på det i fri form eller som möjligt val. Förutbestämd är lite mycket sagt. Chanslös, förtappad, genomond också. Det är inte vår sak i slutändan. Brun och knaprig lär han bli.
Ravi Zacharias, efter sin död avslöjad som sexuell utpressare och manipulatör, berättar om Oscar Wildes ensamma dödsbädd, borta från vänner och bullrigt sällskap att det bara fanns en frälsning efter ett långt liv av utnyttjande. Rätt hemskt på sätt och vis. Oscar kanske klarade sig. Ravi, mindre säkert, Morgan och Jan, jag tänker inte berätta de lokala vadhållningsoddsen.